NIS2 i Sverige: omfattas ditt företag av Cybersäkerhetslagen (2025:1506)?

Publicerad: · AIPOS OÜ · nis2europe.eu

Vad reglerar Cybersäkerhetslagen (2025:1506)?

Sverige har genomfört NIS2-direktivet genom Cybersäkerhetslagen (2025:1506). Lagen ställer krav på cybersäkerhet och incidentrapportering för organisationer inom ett antal samhällsviktiga sektorer.

Det första steget för varje verksamhet är att avgöra en enda sak: omfattas vi av lagen eller inte? Om svaret är ja måste ni bland annat:

Lagen delar in de organisationer som omfattas i två statutära kategorier: väsentlig verksamhetsutövare och viktig verksamhetsutövare. Vilken kategori ni tillhör påverkar bland annat tillsynen och sanktionsnivån.

Väsentlig verksamhetsutövare eller viktig verksamhetsutövare?

Klassificeringen framgår av 1 kap. 9 § Cybersäkerhetslagen (2025:1506).

Som väsentlig verksamhetsutövare räknas enligt 1 kap. 9 §:

1. en verksamhetsutövare som är en statlig myndighet, 2. en verksamhetsutövare som är större än ett medelstort företag och som

3. en verksamhetsutövare som avses i 6 § och som storleksmässigt motsvarar eller är större än ett medelstort företag, 4. en verksamhetsutövare som avses i 7 § 2 eller 3, 5. en verksamhetsutövare som är en kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster, och 6. en verksamhetsutövare som räknas som väsentlig enligt föreskrifter meddelade med stöd av 15 § andra stycket.

Enligt samma paragraf gäller principen: verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare. Kategorin viktig verksamhetsutövare är alltså en restkategori som fångar upp de organisationer som omfattas av lagen men inte uppfyller kriterierna för att vara väsentliga.

De exakta storlekströsklarna ("medelstort företag") och den fullständiga sektorsindelningen enligt bilaga 1 och bilaga 2 till NIS 2-direktivet kräver en bedömning mot lagtexten och tillhörande förordning i det enskilda fallet — [TÄPSUSTAB PARTNER-JURIST].

Vilka sektorer täcks in?

Cybersäkerhetslagen bygger på NIS 2-direktivets sektorsindelning (bilaga 1 och bilaga 2). Ett praktiskt sätt att förstå vilka sektorer som är i fokus är att titta på den sektorsvisa tillsynen, som anges i 3 kap. 1 § och i förordning (2025:1507) §§ 7–8. Exempel på sektorer och deras tillsynsmyndigheter:

Sektor (exempel)Sektorsvis tillsynsmyndighet
EnergiStatens energimyndighet
Transporter; tillverkning av motorfordon och andra transportmedelTransportstyrelsen
Bankverksamhet; finansmarknadsinfrastrukturFinansinspektionen
VårdgivareInspektionen för vård och omsorg
Hälso- och sjukvård (utom vårdgivare); medicintekniska produkterLäkemedelsverket
Dricksvatten; avloppsvatten; livsmedelLivsmedelsverket
Digital infrastruktur; domännamnsregistreringstjänsterPost- och telestyrelsen

Att fastställa exakt tillsynsmyndighet för en enskild verksamhetsutövares sektor eller undersektor kräver en bedömning mot hela kartläggningen i förordning (2025:1507) §§ 7–22 — [TÄPSUSTAB PARTNER-JURIST].

Notera också att det finns särskilda undantag. Enligt 2 kap. 13 § gäller till exempel inte vissa skyldigheter (11 och 12 §§) för den som är domänadministratör enligt lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på internet.

Vad händer när ni väl omfattas?

När ni väl konstaterat att ni är en väsentlig eller viktig verksamhetsutövare aktiveras skyldigheterna i 2 kap. Cybersäkerhetslagen (2025:1506):

Klassificeringen påverkar sanktionerna. Enligt 4 kap. 10 § bestäms sanktionsavgiften till lägst 5 000 kronor och högst till:

En skillnad i tillsyn är också värd att notera: enligt 3 kap. 2 § får vissa tillsynsåtgärder mot viktiga verksamhetsutövare vidtas endast när tillsynsmyndigheten har anledning att anta att lagen inte följs.

Så tar ni reda på om ni omfattas

Att göra en korrekt scoping-bedömning handlar om att svara på tre frågor:

1. Verkar ni inom en sektor som omfattas av bilaga 1 eller bilaga 2 till NIS 2-direktivet (så som de speglas i Cybersäkerhetslagen och förordning 2025:1507)? 2. Uppfyller ni storlekströskeln, det vill säga är ni storleksmässigt lika stora som eller större än ett medelstort företag, eller omfattas ni på annan grund enligt 1 kap. 9 §? 3. Är ni väsentlig eller viktig verksamhetsutövare enligt klassificeringen i 1 kap. 9 §?

Eftersom bedömningen kräver en avstämning mot lagtext, bilagor och förordning rekommenderar vi att ni gör en strukturerad genomgång. Använd vårt kostnadsfria scoping- och gap-verktyg för att steg för steg gå igenom sektor, storlek och klassificering — och få en första bild av vilka skyldigheter som kan gälla för just er organisation.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan väsentlig och viktig verksamhetsutövare?

Enligt 1 kap. 9 § Cybersäkerhetslagen (2025:1506) räknas bland annat statliga myndigheter, kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster samt vissa organisationer som är större än ett medelstort företag som väsentlig verksamhetsutövare. Verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare. Kategorin påverkar bland annat tillsynen (3 kap. 2 §) och sanktionsnivån (4 kap. 10 §).

Hur vet jag om mitt företag är stort nog för att omfattas?

Flera punkter i 1 kap. 9 § knyter an till om verksamheten är större än, eller storleksmässigt motsvarar, ett medelstort företag. Den exakta definitionen av storlekströskeln och hur den tillämpas i ditt fall kräver en bedömning mot lagtexten och tillhörande förordning — [TÄPSUSTAB PARTNER-JURIST].

Vilken myndighet utövar tillsyn i Sverige?

Tillsynen är sektorsindelad enligt 3 kap. 1 § och förordning (2025:1507) §§ 7–8. Exempel är Statens energimyndighet (energi), Finansinspektionen (bankverksamhet) och Post- och telestyrelsen (digital infrastruktur). Vilken tillsynsmyndighet som gäller för en enskild verksamhetsutövare kräver en bedömning mot hela kartläggningen i förordning (2025:1507) §§ 7–22.

Vilka böter riskerar en verksamhet som inte följer lagen?

Enligt 4 kap. 10 § bestäms sanktionsavgiften till lägst 5 000 kronor och högst till 2 procent av den globala årsomsättningen eller 10 000 000 euro för en väsentlig verksamhetsutövare, 1,4 procent eller 7 000 000 euro för en viktig verksamhetsutövare, och 10 000 000 kronor för en offentlig verksamhetsutövare.

Kontrollera din NIS2-efterlevnad

Starta det kostnadsfria scoping-testet

Kör den kostnadsfria gap-analysen Gör den gratis ytskanningen

Den kompletta NIS2-guiden — Sverige

Denna artikel är allmän information, inte juridisk rådgivning. En partneradvokat bekräftar din specifika situation.

Tillbaka till startsidan