NIS2 · Sverige

Cybersäkerhetslagen — Cybersäkerhetslagen (2025:1506)

NIS2 för tillverkande företag i Sverige: omfattas ni av cybersäkerhetslagen?

Lagstiftning: Sverige · Cybersäkerhetslagen

Publicerad: · AIPOS OÜ · nis2europe.eu

Kort svar: omfattas tillverkningsföretag av NIS2 i Sverige?

Kort svar: Tillverkande företag – elektronik, maskiner, fordon och medicintekniska produkter – pekas inte ut i någon egen svensk paragraf med en egen kravkatalog. Cybersäkerhetslagen (2025:1506) knyter i stället an till NIS 2-direktivets bilagor i den ursprungliga lydelsen och delar in dem som omfattas i väsentlig verksamhetsutövare och viktig verksamhetsutövare (1 kap. 9 §). Det första ni bör göra är därför att fastställa om ert företag alls är en verksamhetsutövare som omfattas – och i så fall vilken av de två klasserna ni hamnar i, eftersom klassen styr både tillsyn och sanktionsnivå.

En kostnadsfri kontroll av om lagen gäller er är ett bra första steg innan ni börjar bygga rutiner. Stäm därefter av bedömningen mot den publicerade vägledningen från Försvarets radioanstalt (FRA) och från er sektorsvisa tillsynsmyndighet (officiella källor).

Så hanterar den svenska lagen sektorstillhörighet

Cybersäkerhetslagen räknar inte upp varje bransch i lagtexten. I 1 kap. 9 § hänvisas till att verksamhetsutövaren "i övrigt omfattas av bilaga 1 till NIS 2-direktivet i den ursprungliga lydelsen". Sektorsbeskrivningarna hämtas alltså direkt från direktivets bilagor.

Sektorsformuleringen i den tillgängliga källtexten (bilaga II till direktiv (EU) 2022/2555) lyder ordagrant:

> "Tillverkning, produktion och distribution av kemikalier — Företag som tillverkar ämnen och distribuerar ämnen eller blandningar som avses i artikel 3.9 och 3.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 samt företag som producerar varor enligt definitionen i artikel 3.3 i den"

Att tillverkning behandlas som ett eget tillsynsområde framgår också av hur tillsynen är fördelad i förordning (2025:1507) §§ 7–8, där bland annat Transportstyrelsen anges för transporter inklusive *tillverkning av motorfordon och andra transportmedel*, och Läkemedelsverket för hälso- och sjukvård utom vårdgivare samt *medicintekniska produkter*.

Exakt vilken tillsynsmyndighet som gäller för en enskild verksamhetsutövares sektor eller undersektor kräver en bedömning mot hela kartläggningen i förordning (2025:1507) §§ 7–22. Bekräfta detta hos FRA respektive er sektorsvisa tillsynsmyndighet (officiella källor).

Väsentlig eller viktig verksamhetsutövare – och storlekskriteriet

Klassificeringen framgår av 1 kap. 9 §. Som väsentlig verksamhetsutövare räknas bland annat:

Sista meningen i paragrafen är avgörande för många tillverkare: "Verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare." I praktiken innebär det att den som omfattas av lagen men inte uppfyller kriterierna för väsentlig verksamhetsutövare hamnar i klassen viktig verksamhetsutövare.

Lagtexten uttrycker storlekskriteriet i termer av "medelstort företag" utan att ange siffrorna i den paragraf som citeras här. Hämta den exakta storleksdefinitionen och tillämpningen ur FRA:s och er tillsynsmyndighets publicerade vägledning (officiell källa) i stället för att uppskatta den.

Grundkraven: säkerhetsåtgärder, ledningens ansvar och anmälan

Cybersäkerhetslagen ställer inga särskilda tillverkningsspecifika krav. Skyldigheterna i 2 kap. gäller lika för alla verksamhetsutövare som omfattas — skillnaden mellan väsentlig och viktig verksamhetsutövare rör tillsyn och sanktionsnivå, inte kravkatalogen.

Säkerhetsåtgärder (2 kap. 3 §) ska vara lämpliga och proportionella tekniska, driftsrelaterade och organisatoriska åtgärder, utgå från ett allriskperspektiv och minst avse:

1. strategier för riskanalys och informationssystemens säkerhet 2. incidenthantering 3. kontinuitetshantering och krishantering 4. säkerhet i leveranskedjan 5. säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll av system 6. strategier och förfaranden för att bedöma åtgärdernas effektivitet 7. grundläggande cyberhygien och utbildning i cybersäkerhet 8. kryptografi och vid behov kryptering 9. personalsäkerhet, åtkomstkontroll och tillgångsförvaltning 10. vid behov multifaktorautentisering, säkrade kommunikationer och säkrade nödkommunikationssystem

Samma tio områden återfinns i art 21(2) i direktiv (EU) 2022/2555. För tillverkare med många underleverantörer och serviceavtal är punkt 4 om leveranskedjan ofta den tyngsta posten.

Ledningens ansvar (2 kap. 3–4 §§): verksamhetsutövaren ansvarar för att säkerhetsåtgärderna vidtas, och de personer som ingår i ledningen ska genomgå utbildning om säkerhetsåtgärder.

Anmälan (2 kap. 2 §): verksamhetsutövare ska så snart det kan ske anmäla sig till den myndighet som regeringen bestämmer. Om de förhållanden som redovisats i anmälan ändras ska förändringen anmälas så snart det kan ske, dock senast 14 dagar efter att den ägde rum. Exakt anmälningsplattform och vilka uppgifter som ska lämnas fastställs i myndighetens föreskrifter — bekräfta hos FRA (officiell källa).

Incidentrapportering: tidsfrister vid en betydande incident

En incident är betydande om den har orsakat eller kan orsaka allvarlig driftsstörning för den erbjudna tjänsten eller ekonomisk skada för verksamhetsutövaren, eller om den har påverkat eller kan påverka andra fysiska eller juridiska personer genom att vålla betydande skada (2 kap. 5 §).

Stegen enligt 2 kap. 5–8 §§:

StegTidsfrist
Upplysning om incidentenså snart det kan ske, dock senast 24 timmar efter kännedom (5 §)
Incidentanmälanså snart det kan ske, senast 72 timmar efter kännedom; för den som tillhandahåller betrodda tjänster senast 24 timmar (6 §)
Delrapport med statusuppdateringarpå myndighetens begäran (7 §)
Slutrapportsenast en månad efter incidentanmälan; pågår incidenten fortfarande lämnas en lägesrapport och därefter slutrapport inom en månad efter att incidenten hanterats (8 §)

Rapporteringen görs till CSIRT-enheten (förordning 2025:1507 § 6). Från och med 2026-07-01 är Försvarets radioanstalt (FRA) både gemensam kontaktpunkt och CSIRT-enhet, genom det nationella cybersäkerhetscentret. Den exakta tekniska rapporteringskanalen framgår inte av lag- eller förordningstexten ensam — bekräfta kanalen hos FRA (officiell källa) och lägg in den i er incidentrutin i förväg.

Tillsyn och sanktionsavgifter

Tillsynen är sektorsindelad (3 kap. 1 §; förordning 2025:1507 §§ 7–8). För viktiga verksamhetsutövare gäller en viktig begränsning: tillsynsåtgärder enligt 3, 4, 6 och 7 §§ får vidtas endast när tillsynsmyndigheten har anledning att anta att lagen, anslutande föreskrifter eller rättsakter antagna med stöd av artiklarna 21.5 och 23.11 i NIS 2-direktivet inte följs (3 kap. 2 §).

En tillsynsmyndighet får besluta om sanktionsavgift vid överträdelse av skyldigheterna i 2 kap. 1–10 §§ (4 kap. 9 §). Avgiften bestäms till lägst 5 000 kronor och högst till (4 kap. 10 §):

Sanktionsavgiften betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 dagar (4 kap. 13 §) och faller bort om beslutet inte verkställts inom fem år (4 kap. 14 §).

Finns det i annan författning krav på säkerhetsåtgärder eller incidentrapportering gäller de bestämmelserna, om verkan av kraven minst motsvarar verkan av skyldigheterna enligt 2 kap. 3–10 §§ (1 kap. 10 §).

Verksamhetskoder (NACE rev. 2)

Denna sektors poster i NIS2-bilagorna motsvarar en-till-en följande NACE rev. 2-verksamhetskoder. Listan täcker endast entydiga matchningar — vissa poster definieras av själva verksamheten, inte av en kod.

NACE 26Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optikNACE 27Tillverkning av elapparaturNACE 28Tillverkning av övriga maskinerNACE 29Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnarNACE 30Tillverkning av andra transportmedelNACE 32.50Tillverkning av medicinsk och dental utrustning

SNI 2025-branschkoder i denna sektor

Koderna kopplas automatiskt: sektorns NACE Rev. 2-koder är via Eurostats officiella nyckeltabell kopplade till NACE Rev. 2.1-klasser och därifrån till SNI 2025-koder. Där en koppling inte är entydig utelämnas koden — listan är medvetet hellre smalare än bredare.

SNI 26.110Tillverkning av elektroniska komponenterSNI 26.120Tillverkning av kretskortSNI 26.200Tillverkning av datorer och kringutrustningSNI 26.300Tillverkning av kommunikationsutrustningSNI 26.400Tillverkning av hemelektronikSNI 26.510Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigeringSNI 26.520UrtillverkningSNI 26.600Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustningSNI 26.700Tillverkning av optiska instrument, magnetiska och optiska medier samt fotoutrustningSNI 27.110Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorerSNI 27.120Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparaterSNI 27.200Batteri- och ackumulatortillverkningSNI 27.310Tillverkning av optiska fiberkablarSNI 27.320Tillverkning av andra elektroniska och elektriska ledningar och kablarSNI 27.330Tillverkning av kabeltillbehörSNI 27.400Tillverkning av belysningsarmaturSNI 27.510Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparaterSNI 27.520Tillverkning av icke-elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparaterSNI 27.900Tillverkning av annan elapparaturSNI 28.110Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordonSNI 28.120Tillverkning av fluidteknisk utrustningSNI 28.130Tillverkning av andra pumpar och kompressorerSNI 28.140Tillverkning av andra kranar och ventilerSNI 28.150Tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföringSNI 28.220Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningarSNI 28.230Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning, utom datorer och kringutrustningSNI 28.240Tillverkning av motordrivna handverktygSNI 28.250Tillverkning av luftkonditionering, utom för hushållSNI 28.290Tillverkning av diverse övriga maskiner för allmänt ändamålSNI 28.300Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskinerSNI 28.410Tillverkning av maskiner för metallbearbetning och verktygsmaskiner för bearbetning av metallSNI 28.420Tillverkning av andra verktygsmaskinerSNI 28.910Tillverkning av maskiner för metallurgiSNI 28.920Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskinerSNI 28.930Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvarorSNI 28.940Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervarorSNI 28.950Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och pappSNI 28.960Tillverkning av maskiner för gummi och plastSNI 28.970Tillverkning av maskiner för additiv tillverkningSNI 28.990Tillverkning av diverse övriga specialmaskinerSNI 29.101Tillverkning av personbilar och andra lätta motorfordonSNI 29.102Tillverkning av lastbilar och andra tunga motorfordonSNI 29.200Tillverkning av karosserier för motorfordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnarSNI 29.310Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordonSNI 30.110Byggande av civila fartyg och flytande materielSNI 30.120Byggande av fritidsbåtarSNI 30.130Byggande av militära skepp och fartygSNI 30.200Tillverkning av rälsfordonSNI 30.310Tillverkning av civila luftfartyg, rymdfarkoster o.d.SNI 30.320Tillverkning av militära luftfartyg, rymdfarkoster o.d.SNI 30.400Tillverkning av militära stridsfordonSNI 30.910Tillverkning av motorcyklarSNI 30.920Tillverkning av cyklar, rullstolar o.d.SNI 30.990Diverse övrig transportmedelstillverkning

Finns din SNI-kod med på listan? Kontrollera om NIS2 gäller dig

Se även sektorsidan: Tillverkning

Vanliga frågor

Omfattas små tillverkningsföretag av cybersäkerhetslagen?

Klassificeringen i 1 kap. 9 § bygger på ett storlekskriterium uttryckt som "större än ett medelstort företag" respektive "storleksmässigt motsvarar eller är större än ett medelstort företag". Den som omfattas av lagen men inte uppfyller kriterierna för väsentlig verksamhetsutövare är viktig verksamhetsutövare. De exakta storlekssiffrorna och hur de tillämpas framgår av den publicerade vägledningen från FRA och er sektorsvisa tillsynsmyndighet (officiella källor).

Gäller särskilda krav för elektronik-, maskin- och fordonsproduktion?

Nej. Cybersäkerhetslagen anger inga tillverkningsspecifika skyldigheter. Kraven i 2 kap. — säkerhetsåtgärder enligt 3 §, ledningens utbildning enligt 4 §, anmälan enligt 2 § och incidentrapportering enligt 5–8 §§ — gäller lika för alla verksamhetsutövare som omfattas. Det som skiljer är tillsynens intensitet (3 kap. 2 §) och sanktionsnivån (4 kap. 10 §).

Vilka tidsfrister gäller vid en betydande incident?

Upplysning ska lämnas så snart det kan ske, dock senast 24 timmar efter kännedom (2 kap. 5 §). Incidentanmälan ska göras så snart det kan ske, för de flesta verksamhetsutövare senast 72 timmar efter kännedom och för den som tillhandahåller betrodda tjänster senast 24 timmar (2 kap. 6 §). Slutrapport lämnas senast en månad efter incidentanmälan (2 kap. 8 §).

Till vilken myndighet rapporterar vi?

Rapportering enligt 2 kap. 5–8 §§ görs till CSIRT-enheten (förordning 2025:1507 § 6). Från och med 2026-07-01 är Försvarets radioanstalt (FRA) gemensam kontaktpunkt och CSIRT-enhet via det nationella cybersäkerhetscentret. Tillsynen utövas däremot av sektorsvisa tillsynsmyndigheter enligt förordning (2025:1507) §§ 7–22 — bekräfta vilken som gäller er verksamhet hos FRA (officiell källa).

Kontrollera din NIS2-efterlevnad

Starta den kostnadsfria tillämplighetskontrollen

Kör den kostnadsfria självbedömningen Gör den gratis externa säkerhetskontrollen

Den kompletta NIS2-guiden — Sverige

Se det kostnadsfria exempelpaketet

Denna artikel är allmän information, inte juridisk rådgivning. Kontakta en kvalificerad expert för din specifika situation.

Innehållet bygger på cybersakerhetslag_2025_1506-versionen som gäller från 2026-01-15 (kontrollsumma 215a4dfd3a85).

Tillbaka till startsidan