NIS2 steg för steg för hälso- och sjukvården i Sverige
Teekaartti består av sju steg som följer skyldigheterna i cybersäkerhetslagen (2025:1506). Lagen delar in verksamhetsutövare i väsentlig verksamhetsutövare och viktig verksamhetsutövare enligt 1 kap. 9 §. Hälso- och sjukvårdssektorn, med vårdgivare, omfattas via bilaga 1 till direktiv (EU) 2022/2555.
Den kostnadsfria tillämplighetskontrollen tar cirka tre minuter. Det fullständiga NIS2-dokumentpaketet är vanligtvis klart inom en timme efter betalning — inte på dagar eller veckor.
Denna guide beskriver lagens krav på en allmän nivå och är inte juridisk rådgivning. Tillämpligheten beror på företagets profil (sektor, storlek, tjänster) — den kostnadsfria tillämplighetskontrollen visar om och i vilken omfattning lagen gäller ditt företag.
1. Steg 1: Omfattas verksamheten av lagen?
Hälso- och sjukvårdssektorn med vårdgivare anges i bilaga 1 till direktiv (EU) 2022/2555, som cybersäkerhetslagen hänvisar till. Enligt 1 kap. 9 § räknas en verksamhetsutövare som är större än ett medelstort företag och som omfattas av den bilagan som väsentlig verksamhetsutövare. Kommuner och regioner som är större än ett medelstort företag räknas också som väsentliga, och en statlig myndighet räknas som väsentlig oavsett storlek. Verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare enligt samma paragraf.
SNI 21.100 — Tillverkning av farmaceutiska basprodukterSNI 21.200 — Tillverkning av läkemedelSNI 86.101 — Sluten primärvårdSNI 86.102 — Specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhusSNI 86.103 — Specialiserad sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård på sjukhusSNI 86.211 — Primärvårdsmottagningar med läkare m.m.
Se även sektorsidan: Hälso- och sjukvård · NIS2-entitetskategorier — Sverige
2. Steg 2: Ledningens ansvar och utbildning
Verksamhetsutövaren ansvarar för att säkerhetsåtgärderna enligt 2 kap. 3 § faktiskt vidtas. De personer som ingår i ledningen ska enligt 2 kap. 4 § genomgå utbildning om säkerhetsåtgärder. Detta motsvarar artikel 20 i direktiv (EU) 2022/2555, enligt vilken ledningsorganen godkänner riskhanteringsåtgärderna, övervakar genomförandet och kan hållas ansvariga för överträdelser. Enligt 4 kap. 6 § kan en befattningshavare hos en väsentlig verksamhetsutövare under vissa angivna förutsättningar förbjudas att inneha en ledningsfunktion, och ett sådant förbud meddelas för lägst ett och högst tre år.
3. Steg 3: Riskanalysen som grund
Säkerhetsåtgärderna enligt 2 kap. 3 § ska utgå från ett allriskperspektiv och ge en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken. Den första av de tio åtgärdspunkterna i paragrafen avser strategier för riskanalys och informationssystemens säkerhet. Enligt artikel 21.1 i direktiv (EU) 2022/2555 vägs vid proportionalitetsbedömningen in verksamhetens riskexponering, dess storlek samt sannolikheten för och allvaret i incidenter. Artikel 21.4 anger att den som konstaterar bristande efterlevnad av åtgärderna vidtar nödvändiga och proportionella korrigerande åtgärder utan onödigt dröjsmål.
Plattformen genererar detta dokument automatiskt — det ingår i dokumentpaketet. Tjänster
4. Steg 4: De tio områdena för säkerhetsåtgärder
Enligt 2 kap. 3 § vidtar verksamhetsutövaren lämpliga och proportionella tekniska, driftsrelaterade och organisatoriska åtgärder som skyddar nätverks- och informationssystem mot incidenter. Åtgärderna ska minst avse riskanalys och systemsäkerhet, incidenthantering, kontinuitets- och krishantering samt säkerhet i leveranskedjan. De omfattar även säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll av system, bedömning av åtgärdernas effektivitet, grundläggande cyberhygien och utbildning, kryptografi, personalsäkerhet med åtkomstkontroll och tillgångsförvaltning samt vid behov multifaktorautentisering och säkrad kommunikation. Lagtexten anger samma tio områden för alla verksamhetsutövare utan särskild uppräkning för hälso- och sjukvården, medan ytterligare föreskrifter får meddelas enligt 2 kap. 14 §.
5. Steg 5: Rapportering av betydande incidenter
Vid en betydande incident ska verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 5 § upplysa myndigheten så snart det kan ske, dock senast 24 timmar efter kännedom om incidenten. En incidentanmälan enligt 2 kap. 6 § görs så snart det kan ske och för verksamhetsutövare i allmänhet senast 72 timmar efter sådan kännedom. På begäran lämnas en delrapport med statusuppdateringar enligt 2 kap. 7 §, och en slutrapport lämnas enligt 2 kap. 8 § senast en månad efter incidentanmälan. Rapporteringen görs till CSIRT-enheten enligt förordning (2025:1507) § 6, vilket från och med den 1 juli 2026 är Försvarets radioanstalt.
NIS2-tidsfrister för incidentrapportering per EU-land · Plattformen genererar detta dokument automatiskt — det ingår i dokumentpaketet. Tjänster
6. Steg 6: Anmälan och skriftligt underlag
Åtgärdsområdena i 2 kap. 3 § avser bland annat strategier för riskanalys och informationssystemens säkerhet samt strategier och förfaranden för att bedöma åtgärdernas effektivitet, vilket förutsätter ett skriftligt och underhållet underlag. Enligt 2 kap. 2 § anmäler sig verksamhetsutövaren till myndigheten så snart det kan ske, och en ändring av de förhållanden som redovisats anmäls senast 14 dagar efter att förändringen ägde rum. Tillsynsmyndigheten kontrollerar enligt 3 kap. 1 § att lagen och anslutande föreskrifter följs, och sektorsindelningen framgår av förordning (2025:1507) §§ 7–8. För viktiga verksamhetsutövare får tillsynsåtgärder enligt 3 kap. 2 § vidtas endast när tillsynsmyndigheten har anledning att anta att reglerna inte följs.
Paketet innehåller:
- Policy för hantering av cybersäkerhetsrisker
- Plan för incidenthantering
- Kontinuitetsplan för verksamheten
- Policy för säkerhet i leveranskedjan
- Redogörelse för ledningsorganens ansvar och utbildningsplan
- Ifyllnadsguide i portalen
Underhåll (månadsvis) — re-sign av dokument enligt gällande rätt — 290 EUR/månad — Tjänster
7. Steg 7: Sanktionsavgifter
En tillsynsmyndighet får enligt 4 kap. 9 § besluta om sanktionsavgift vid överträdelse av skyldigheterna i 2 kap. 1–10 §§. Enligt 4 kap. 10 § bestäms avgiften till lägst 5 000 kronor och för en väsentlig verksamhetsutövare högst till det högsta av 2 procent av föregående räkenskapsårs totala globala årsomsättning eller ett belopp i kronor som motsvarar 10 000 000 euro. För en viktig verksamhetsutövare är taket det högsta av 1,4 procent av motsvarande omsättning eller ett belopp som motsvarar 7 000 000 euro, och för en offentlig verksamhetsutövare 10 000 000 kronor. Avgiften betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 dagar enligt 4 kap. 13 § och faller bort om beslutet inte har verkställts inom fem år enligt 4 kap. 14 §.
Vanliga frågor
Vilken myndighet utövar tillsyn över hälso- och sjukvården?
Tillsynen är sektorsindelad enligt 3 kap. 1 § och myndigheterna anges i förordning (2025:1507) §§ 7–8. Där anges bland annat Inspektionen för vård och omsorg för vårdgivare och Läkemedelsverket för hälso- och sjukvård utom vårdgivare. Vilken tillsynsmyndighet som gäller för en enskild verksamhetsutövare avgörs mot hela kartläggningen i §§ 7–22 i förordningen.
När räknas en vårdgivare som väsentlig verksamhetsutövare?
Enligt 1 kap. 9 § räknas en verksamhetsutövare som är större än ett medelstort företag och som omfattas av bilaga 1 till NIS 2-direktivet i den ursprungliga lydelsen som väsentlig verksamhetsutövare. Hälso- och sjukvårdssektorn med vårdgivare finns i den bilagan. Verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare.
Vad gäller när andra författningar redan ställer krav på säkerhet eller incidentrapportering?
Enligt 1 kap. 10 § gäller sådana bestämmelser i lag eller annan författning om verkan av kraven minst motsvarar verkan av skyldigheterna i 2 kap. 3–10 §§. Vid bedömningen beaktas bestämmelsernas omfattning samt vilken tillsyn och vilka sanktioner som är kopplade till kraven.
Innehållet bygger på cybersakerhetslag_2025_1506-versionen som gäller från 2026-01-15 (kontrollsumma e9839a08af7b).